2017-03-31 15:48

Synkroniserad tillväxt i världen fortsätter

Ni som tagit del av tidigare bloggar och lyssnat på Ascensus-webinarier vet att vi redan i januari drog slutsatsen att världens ekonomier nu synkroniserat i stort sett drar åt samma håll. Det har nu gått några månader och jag tänkte nämna lite om hur det gått.

I den globala ekonomin ser vi att den cykliska delen, särskilt inom tillverkningsindustrin, har tagit fart. Även i globala handelscentrum som till exempel Taiwan och Sydkorea råder hög aktivitet. Det känns som en stor skillnad jämfört med hur det såg ut för bara ett år sedan: Företag som drog ned inköpen håller nu på att fylla på lagren med insatsvaror. Inköpschefsprisindex runt om i världen är riktigt positiva, se grafen nedan. Även i Kina som ägnade sig åt att hantera kapitalutflöden förra året, med hjälp av sin valutareserv, ser nu en viss återhämtning. Kapitalet arbetar nu inom landet i stället. I Kina och runtom i Asien ser vi att producentprisinflationen är positiv igen.

I USA ökar importen. Vi ser också att de amerikanska aktiemarknaderna har haft några starka3716.image.png

månader sedan presidentvalet. Detta mycket genom förhoppningar om finanspolitiska stimulanser – skattesänkningar och infrastruktursatsningar. Ifråga om skatter och infrastruktur har inget implementerats än och till exempel Caterpillar, som tillverkar bulldozers, nämnde i sin kvartalrapport nyligen att de inte räknar med några effekter för egen del förrän tidigast 2018.

Även i emerging markets ser vi att den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har tagit fart. Bytesbalansunderskott har minskat och gör flera EM-länder mindre beroende av utländsk upplåning. Deras valutor är mer konkurrenskraftiga. Vi ser att länder som Indien och Indonesien har återhämtat sig extra snabbt och har en ordentlig skjuts i sin BNP-tillväxt.

Så långt – så bra! Men risker då? Ja det finns förstås många risker, flera har vi belyst i bloggen tidigare. Jag vill lyfta fram en risk särskilt och det är att marknaderna förväntar sig för mycket. Att den samlade globala efterfrågan ökar är förstås positivt. Men tillväxtsiffrorna är till exempel beroende av hur mycket och snabbt arbetskraftutbudet kan öka och hur mycket produktiviteten från respektive arbetare kan öka. På många ställen finns utrymme för arbetskraften att växa men i tex USA, Japan och Tyskland råder i det närmaste full sysselsättning. För att USA ska kunna nå upp till 4 % i BNP-tillväxt som president Trump har utlovat krävs en produktivitetstillväxt utöver det vanliga.

Men alla risker till trots - och då har vi inte gått igenom de geopolitiska – får vi glädjas åt att världens ekonomier drar åt samma håll. Det borde kunna fortsätta ett tag till.